Partiell månförmörkelse den 28 augusti 2026: Kopparmånen i gryningen

Strax före klockan sex på morgonen. Himlen i väster färgas redan rosa, och över horisonten hänger en förmörkad måne. Bredvid den lyser en smal, ljus kant. Och bakom mig börjar de första fåglarna sjunga.

Strax efter solförmörkelsen bjuder augusti på ytterligare en höjdpunkt: en partiell månförmörkelse på morgonen. Ja, just nu har himlen verkligen mycket att erbjuda. Men just så tidigt på morgonen?

Universum frågar tyvärr ingen i förväg. Så det bästa är att sova ut ordentligt, ta en god kopp kaffe för att komma igång på morgonen och ge sig ut i naturen. För tidigt på fredagsmorgonen – den 28 augusti – dyker fullmånen nästan helt ner i jordskuggan. Med en täckningsgrad på 96,2 % är det en ovanligt djup partiell månförmörkelse. Endast några få procent av månens diameter undgår kärnskuggan. Till skillnad från en solförmörkelse kan du njuta av en månförmörkelse helt utan skyddsglasögon och utan risk.

Månförmörkelsen den 28 augusti 2026 i korthet:

- Inträde i halvskuggan: kl. 03:23 CEST, synlig högst som en svag grå slöja
- Början av den partiella fasen: kl. 04:33 CEST
- Maximum: kl. 06:12 CEST med en täckningsgrad på 96,2 procent
- Månnedgång: beroende på plats mellan kl. 06:12 och 07:47 CEST
- Betraktningsriktning: Väst, fri horisont
- Utrustning: det räcker med blotta ögat, men med kikare eller teleskop ser man mer

Men låt oss återgå till grunderna: Vad är det egentligen som händer?

Vid en månförmörkelse ligger solen, jorden och månen nästan på en linje. Jorden befinner sig då exakt mellan solen och månen. Detta inträffar dock inte vid varje fullmåne, utan endast när månen befinner sig nära en knutpunkt i sin bana. Där skär månens bana jordens bana.

Jorden kastar då en skugga som sträcker sig över en miljon kilometer ut i rymden, men som gradvis smalnar av till en konform. På månen avstånd är jordskuggan ungefär 9 200 kilometer bred. Teoretiskt sett skulle alltså månen få plats flera gånger om.

Månen och skuggans mitt missar dock varandra en liten bit. Den 28 augusti 2026 träffar nämligen vår måne inte jordskuggan helt i mitten: en smal kant undgår skuggan. Under den maximala fasen återstår en ljus halvmåne. Den förmörkade delen blir inte helt svart, utan lyser svagt i en kopparröd färg. Om du märker detta beror på förhållandena. I kikaren och på fotot syns färgen tydligare än med blotta ögat.

I Europa inträffar månförmörkelsen under den andra halvan av natten och – som sagt – under gryningen. Eftersom fullmånen och solen står mittemot varandra går månen ner i väster precis när solen går upp i öster. Därför är det viktigt att du letar upp en plats med fri sikt mot den västra horisonten för att kunna se månförmörkelsen.

Okej, nu några siffror: Den partiella fasen av månförmörkelsen börjar i Stockholm kl. 04.33 CEST. Då glider jordens mörka kärnskugga för första gången synligt över fullmånen. En dryg timme tidigare, från kl. 03.23, rör sig månen redan genom halvskuggan. Av den ser du högst en svag grå slöja. 

För medan månen sjunker allt lägre i väster, går solen upp i öster. I Stockholm går den upp omkring klockan 05:34. Allt detta åtföljs förstås av fågelkvitter. Exakt när månen går ner beror dock på var du befinner dig.

Leta upp en fin plats med utsikt mot väster. Redan ett träd eller ett hustak kan störa när månen befinner sig bara några grader över horisonten. Välj därför din observationsplats med omsorg. En något upphöjd plats är också till hjälp. För att observera räcker det med blotta ögat. Men ett personligt tips: Genom en kikare eller ett teleskop ser du detaljerna ännu bättre.

En kopparfärgad måne över skymningslandskapet: Det här motivet får man sällan i bild. En utmaning är ljusstyrkeskontrasten mellan den strålande månskäran och månens mörkare skuggpartier. I den allra tidigaste fasen av månförmörkelsen, när månen fortfarande står högt på himlen, lönar det sig att ta detaljbilder med längre brännvidd eller ett teleskop. Senare, när skymningen sätter in, blir landskapet i bilden intressant. Kanske med en passande silhuett av ett träd som står i närheten? Det ger ett starkt motiv.

Vilka kamerainställningar behöver du?

- Fokus: manuell
- Filformat: RAW
- Ljus kvarvarande halvmåne: ISO 100 till 200, bländare f/8, cirka 1/125 sekund
- Förmörkad del: ISO 800 till 1600 och flera sekunders exponeringstid
- Fjärrutlösare eller självutlösare
- Beroende på brännvidd: kamera på stativ, kamera på resemontering eller teleskop

Med vidvinkelobjektiv eller brännvidder upp till cirka 200 mm kan du fotografera månen tillsammans med landskapet. Det är särskilt lämpligt när månen står relativt nära horisonten. Diagrammet visar hur stor månskivan blir på din sensor. Lägg särskilt märke till millimått för diametern: vid 200 mm mäter den på fullformat endast 1,7 millimeter. Månen blir först betydligt större vid en brännvidd på cirka 1 000 mm. Det är bäst att ta exponeringsserier av de olika månfaserna.

När bara en liten del av månens kant syns tar du både en bild med kort exponeringstid och en med lång exponeringstid för att synliggöra de mörka områdena i månens yta.

Om du arbetar med teleobjektiv kan Omegon MiniTrack eller Segugio-Tracker vara till hjälp. Dessa två resemonteringar spårar din kamera exakt, vilket ger dig skarpa och exakt spårade månbilder.

Och då var det klart med sol- och månförmörkelserna för i år. Solförmörkelsen den 12 augusti och månförmörkelsen den 28 augusti hör nämligen ihop.

Jag önskar dig ett trevligt skuggspel och en fantastisk start på dagen.

Marcus är en stjärnskådare, innehållsskapare och bokförfattare. Sedan 2006 har han hjälpt människor att hitta rätt teleskop – idag via texter och videor. I sin bok "Mein Weg zu den Sternen für dummies Junior" visar han unga människor och de som ännu är unga i sinnet vad de kan upptäcka på himlen.

Som kaffejunkie skulle han helst ha sin espressomaskin med sig även under stjärnhimlen.