En mängd innovativa produkter
Egen framtagning och produktion

Observationer

Planetfest på himlen: 6 världar under en natt

February 6 2026, Marcus Schenk

Himlen bjuder på föreställning. Mellan den 24 februari och 2 mars samlas sex planeter samtidigt på himlen. Det är en kosmisk parad som sällan inträffar: Venus lyser som en strålkastare, Jupiter tronar i söder och till och med snabba Merkurius vågar sig fram ur sitt gömställe. Men det bästa är att helt enkelt titta upp själv.

 

När och var kan man se planeterna?

Observationsfönstret är tydligt: mellan solnedgången och cirka 21:30 (CET). Vid klar himmel kan du se Venus, Jupiter och Saturnus med blotta ögat. Merkurius är svårare att få syn på, eftersom den håller sig nära horisonten. För att se Uranus och Neptunus behövs kikare eller teleskop.

Venus, Jupiter och Saturnus är tillräckligt ljusstarka för att kunna ses utan hjälpmedel. Merkurius är också synlig, men utgör en utmaning vid horisonten. För Uranus och Neptunus krävs det däremot kikare eller teleskop.

Dessa planeter står uppradade

Merkurius: Merkurius var kvällssynlig i februari och rör sig fortfarande lågt längs västra horisonten. Den står nästan i samma höjd som Venus, bara cirka 5 grader bort. Ta en kikare, svep något åt höger – och voilà! Där glimrar den i synfältet. Mycket viktigt: välj en plats med fri sikt över horisonten. Men skynda dig, båda planeterna försvinner redan runt kl. 19.

Venus: Venus lyser som en kosmisk strålkastare i sydväst och fångar automatiskt blicken. Den förblir synlig till mitten av mars.

Jupiter: Efter skymningen syns solsystemets största planet tydligt i söder och är det ljusaste objektet på himlen efter Venus och månen.

Saturnus: Saturnus är fortfarande synlig, men närmar sig snabbt den västra horisonten. Inom några dagar försvinner den också i skymningsljuset.

Uranus & Neptunus: Uranus (mellan Oxen och Väduren) är synlig till mitten av april. Neptunus befinner sig mindre än en grad till höger om Saturnus – ett perfekt tillfälle att se båda planeterna genom teleskop.

Ta gärna fram din favoritapp för stjärnhimlen för att hitta exakta positioner.

Hos oss hittar du naturligtvis teleskop, kikare, stjärnkikarglasögon och andra passande tillbehör för dina observationer – ta gärna en titt i vårt sortiment. Tack vare vår snabba leverans har du lagervaror hemma inom några dagar.

Infografik: Vinterhimlens höjdpunkter 2025/26

November 27 2025, Marcus Schenk

Vintern närmar sig och med den årets mörkaste tid. Redan tidigt på kvällen gnistrar Vintersexhörningen på himlen och bjuder in till observation. Under de kommande tre månaderna finns mycket att upptäcka på himlen: från Geminiderna utan störande månljus till den ljusa Jupiter – och till och med en liten planetparad i februari. Våra nya astrohöjdpunkter guidar dig genom denna period: månad för månad, stjärna för stjärna.

Om du vill får du gärna använda grafiken på din egen webbplats. Länka då till www.astroshop.se

December

4/12. Månen möter Plejaderna
Tidigt på morgonen passerar den nästan fulla månen genom stjärnbilden Oxen och möter Plejaderna, en av vinterns vackraste öppna stjärnhopar. Med kikare blir det nära mötet särskilt imponerande. Även med blotta ögat ser du gruppen som ett litet, gnistrande stjärnbo bredvid månen. Runt klockan 4 står konstellationen högt på himlen och bjuder på en stämningsfull inledning på vinterns observationer.

7/12. Merkurius vid västlig största elongation
Strax före soluppgången visar sig den annars skygga Merkurius. I början av december når den sin största västliga elongation, alltså sitt största avstånd från solen, och står därmed särskilt bra på morgonhimlen. Från cirka 06:30 kan du se den lågt över sydosthorisonten som en liten, ljus punkt i gryningsljuset. Fri sikt mot horisonten är avgörande – tidsfönstret är kort innan solen tar över. För morgonpigga är detta ett givet tillfälle: Merkurius syns nu tydligare än vid nästan någon annan tid på året.

14/12. Geminidernas maximum
Under natten mellan 13 och 14 december har du, med lite tur med vädret, chans att beundra vinterns mest kända stjärnfall. Denna aktiva meteorsvärm når sitt maximum och förutsättningarna är i år nästan perfekta: månen stör knappt och himlen är mörk större delen av natten. Från midnatt stiger radiantpunkten högt och aktiviteten ökar ytterligare. Under goda förhållanden kan du teoretiskt räkna upp till 80 stjärnfall i timmen. I praktiken blir det färre, men varje ljusstark meteor är ett ögonblick, eller hur?

21/12. Vintersolstånd
Nu är det dags: vintern börjar och klockan 16 står solen som lägst på hela året. Dagen tar slut tidigt och natten breder ut sig över de resterande timmarna. För många stjärnvänner är detta årets bästa tid: långa nätter lockar fram teleskopet efter jobbet. Från och med nu återvänder ljuset sakta – knappt märkbart, men lite mer för varje dag.

22/12. Ursiderna
Så snart Geminiderna är över är nästa meteorsvärm på gång. Under natten mellan 22 och 23 december når Ursiderna sitt maximum. Det är en liten men fin meteorsvärm som ser ut att komma från stjärnbilden Lilla Björnen. Med ungefär tio stjärnfall i timmen blir det inget stort skådespel, men en liten final. I år stör inget månljus, och under de långa vinternätterna kan du verkligen ta dig tid.

31/12. Månen möter Plejaderna
När kvällen faller på upptäcker du den ljusa månen rakt över den östra horisonten. Om himlen är klar syns också de två ljusa stjärnorna Aldebaran och Capella i närheten. Bredvid månen, cirka 1,5 grader bort, ser du Plejaderna. Jämfört med månen ter de sig nästan skira. Förresten: när du skålar vid midnatt lyser Jupiter ovanför dig, redo för opposition i januari.

Januari

3/1. Kvadrantiderna
Det nya året har knappt börjat förrän fler stjärnfall sveper över himlen. Under natten mellan 3 och 4 januari når Kvadrantiderna sitt maximum. Radianten ligger i den diskreta stjärnbilden Björnvaktaren, nära stjärnan Arcturus, och stiger högre först efter midnatt.

3/1. Månen möter Jupiter
Direkt efter meteorregnet bjuder himlen på ännu ett skådespel: under natten mellan 3 och 4 januari passerar månen nära planeten Jupiter. Vid 22-tiden är de bara tre grader från varandra – tydligt synligt med blotta ögat.

6/1. Månen möter Regulus
Sen på kvällen drar den avtagande månen genom Lejonet och möter Regulus, den ljusaste stjärnan i Lejonet. Det sker till och med en ockultation av stjärnan, men du kan inte följa den eftersom Regulus då fortfarande står under horisonten. Senare kan du dock beundra båda himlakropparna tillsammans i kikare.

10/1. Jupiter i opposition
Idag står Jupiter i opposition till solen. Nu är den som närmast jorden och syns hela natten. Så snart solen gått ned stiger Jupiter i öster och står som högst i söder vid midnatt. Med en ljusstyrka på cirka –2,7 mag överglänser den varje stjärnbild och dominerar vinterhimlen. Även i en vanlig kikare ser du dess fyra galileiska månar som små ljuspunkter, som byter plats från natt till natt. I teleskop syns dess bandade atmosfär och kanske även den stora röda fläcken – om den är synlig.

23/1. Månskära möter Saturnus
Tidigt på kvällen passerar den tunna månskäran Saturnus – en vacker syn i skymningen. Vid 18-tiden står de båda himlakropparna i sydväst, ungefär fem grader från varandra. Ringplaneten lyser gulaktigt, medan månen svävar strax ovanför. Med kikare ser du båda i samma synfält och i teleskop syns Saturnus ringar redan vid låg förstoring. För många är detta sista chansen att se planeten innan den sjunker djupare ner i februaris skymning.

27/1. Månen möter Plejaderna
Denna natt passerar månen återigen Plejaderna och kommer mycket nära stjärnhopen. Vid 22-tiden står de båda i Oxen, bara några bågminuter från varandra. Kl. 22:35 (svensk tid) ockulterar månen till och med stjärnan 19 Tau (magnitude 4,3) med sin mörka sida. Tips: tider och huruvida ockultationen syns beror på var du befinner dig i Europa. Även med blotta ögat ser du mötet lätt om himlen är klar. En bekant syn för många amatörastronomer – men alltid lika fascinerande.

30/1. Månen möter Jupiter
I slutet av månaden möts två av himlens tydligaste objekt: den ljusa månen och Jupiter. Sent på kvällen syns de tillsammans i Tvillingarna och är svåra att missa. Inte långt därifrån glittrar Castor och Pollux och ramar in scenen.

Februari

3/2. Månen möter Regulus
Denna kväll passerar månen åter Lejonet och kommer ovanligt nära Regulus. Den största närheten, cirka tio bågminuter, inträffar först vid femtiden på morgonen. Det är extremt nära och något du definitivt bör se.

7/2. Månen möter Spica
Under andra halvan av natten (mellan 6 och 7 februari) möter den avtagande månen Spica, Jungfruns ljusa huvudstjärna. Strax före soluppgången står de båda lågt i sydost, lite drygt två grader från varandra.

11/2. Månen möter Antares
Före gryningen passerar månen Skorpionen och närmar sig den rödglödande Antares. Vid fyratiden på morgonen reser sig båda över sydosthorisonten. Antares – en röd superjätte och Skorpionens hjärta.

18/2. Månen möter Merkurius och Venus
Den 18 februari närmar sig månen de båda planeterna Merkurius och Venus, som syns i kvällsskymningen precis över västra horisonten. Denna kväll är speciell, för den unga och mycket tunna månskäran är bara till 1,5 % belyst – det var nymåne så sent som igår. Tillsammans bildar de en vacker stämningsbild.

19/2. Månen möter Merkurius och Saturnus
Ett vackert tredelat motiv visar sig tidigt på kvällen, lågt över västra horisonten. Den unga månskäran står tätt mellan Merkurius och Saturnus. Båda planeterna är svåra att urskilja i skymningen, men börjar du observera tidigt kan du också hitta Venus precis vid horisonten.

27/2. Månen möter Jupiter
I slutet av månaden möts månen och Jupiter återigen, denna gång högt i Tvillingarna. Redan tidigt på kvällen syns de tydligt: himlens två ljusaste objekt sida vid sida.

28/2. Liten planetparad
Som avslutning väntar ett sällsynt skådespel. Strax efter solnedgången radar flera planeter upp sig längs ekliptikan. Merkurius och Venus mycket lågt i väster, lite högre upp Saturnus och osynliga Neptunus. Högt i Tvillingarna lyser Jupiter och i Oxen den diskreta Uranus. Alla är med, men paraden är inget lätt mål: några planeter står lågt och försvinner snabbt i skymningen. Med tålamod och fri sikt mot horisonten hittar du flera planeter med kikare.

Perseiderna 2025: Stjärnfallens nätter i augusti

July 21 2025, Marcus Schenk

Det är dags igen: Perseiderna är på väg! Under natten mellan den 12 och 13 augusti når de berömda sommarmeteorerna återigen sin topp. Det finns bara en liten nackdel: i år kommer den ljusa, nästan fulla månen att överglänsa många av de svagare meteorerna. Därför behöver vi fokusera på de ljusare.

Snabbt tips: Lägg dig bekvämt ner och titta mot öster. Du behöver inget teleskop—bara en mörk himmel, lite tålamod och eventuellt en kikare.

Perfekt för observation och fotografering:

Med Omegon 2.1×42 vidvinkelkikare ser du fler meteorer än med blotta ögat, samtidigt som det är tekniskt enkelt.

Vill du fotografera stjärnfall? Ta då med ett MiniTrack LX3 fotostativ. Det hjälper dig att skapa imponerande astrobilder av natthimlen.

För en bekväm upplevelse, ta med en campingstol, en varm filt och en termos.

Fler tips och bakgrundsinformation hittar du i artikeln “Lyckas med Perseiderna: Så gör du” på Astroshop.

Himlafenomen för morgonpigga: Planetparaden i augusti 2025

July 21 2025, Marcus Schenk

Mellan den 15 och 31 augusti visar morgonhimlen upp sig från sin bästa sida: sex planeter står uppradade i en linje. Ett himmelskt skådespel du inte bör missa. Särskilt trevligt för nybörjare: fyra av dem är synliga med blotta ögat, och de andra kan ofta ses med en kikare eller ett litet teleskop.


Venus och Jupiter tävlar i ljusstyrka. I mitten av augusti står de nära varandra, med sin närmaste passage den 12:e. Saturnus lyser stadigt i gyllengult, medan Merkurius syns som bäst runt den 20 augusti. Med en kikare kan man även hitta Uranus och Neptunus. Har du ett teleskop kan du dessutom se ännu fler detaljer.
Den bästa tiden för observation: på morgonen, cirka 1–1,5 timmar före soluppgången. Med lite tur kan du även se stjärnfall, eftersom Perseiderna också är aktiva.
Så: ta fram kikaren, rikta teleskopet och njut av föreställningen så länge den syns på himlen.

Teleskop, en kikare eller ett stjärnfältsglas och andra passande tillbehör för din observation hittar du förstås hos oss – ta gärna en titt på våra produkter. Tack vare vår snabba leverans har du lagervarorna hemma inom några dagar.

Infografik: Astronomiska höjdpunkter sommaren 2025

June 1 2025, Marcus Schenk

Sommaren 2025 bjuder på många spännande höjdpunkter för himmelskådare som inte bör missas. Varför? Enkelt: meteorsvärmar, Merkurius synlig på morgon- och kvällshimlen, eller till och med en ockultation av Plejaderna. Med blotta ögat, kikare eller teleskop — det finns återigen mycket att upptäcka. Här är de vackraste astronomiska händelserna i juni, juli och augusti.

Juni
1 juni: Månen möter Mars

På kvällen den 1 juni placerar sig månen mellan Mars och Regulus. Månen är i sin tilltagande fas, ungefär sex dagar gammal, och syns som en halvmåne. Den röda planeten Mars lyser med en ljusstyrka på 1,2 magnitud och framträder som en tydlig rödaktig punkt på himlen. De två himlakropparna är cirka 4 grader ifrån varandra — en vacker konstellation som är lätt att se med blotta ögat. Perfekt för alla som vill säga “hej” till den röda planeten igen.

17 juni: Mars möter Regulus

Mars och Regulus rör sig närmare varandra på kvällshimlen. Röda Mars och den blåaktiga huvudstjärnan i Lejonet bildar en slående färgkombination. Regulus, även känd som Alfa Leonis, betyder “lilla kungen” — ett passande namn för denna ljusstarka stjärna som ligger precis på ekliptikan. Därför ockulteras den ofta av månen eller planeter.

23 juni: Månen ockulterar Plejaderna

En sällsynt händelse: tidigt denna morgon ockulterar månen två stjärnor i Plejaderna — Merope och Alkyone. Runt 03:55 (CEST) försvinner Merope bakom månen, följd av Alkyone kl. 04:27. En fri sikt mot nordost är avgörande. Månen och Plejaderna stiger upp över horisonten omkring 03:30. Efter ockultationen återuppstår stjärnorna på andra sidan av månen: Merope kl. 04:37, Alkyone kl. 04:59. Det kommer redan vara ganska ljust ute — men ändå en fantastisk show för morgonpigga.

27 juni: Maximum för juni-Bootiderna

I dag når meteorsvärmen juni-Bootiderna sitt maximum. Antalet meteorer varierar och är oftast lågt — men det är ändå värt att kika, särskilt eftersom det har förekommit år med förvånansvärt många stjärnfall.

29 juni: Saturnus och Neptunus nära varandra

Under andra halvan av natten kommer Saturnus och Neptunus inom bara en grads avstånd från varandra. Denna närgångna konjunktion är idealisk för ett vidvinkelokular i teleskop eller kikare. Ett utmärkt tillfälle att se båda planeterna i samma synfält.

29 juni: Månen möter Mars

På kvällen syns en tunn tilltagande månskära strax nedanför Mars i stjärnbilden Lejonet. Runt kl. 22:00 står månen cirka 17 grader över horisonten. Då är det tillräckligt mörkt för att observera båda himlakropparna tydligt.

Juli
5 juli: Det gyllene handtaget

Synligt i kväll: det “Gyllene Handtaget” på månen. Detta ljusfenomen uppstår när den uppgående solen lyser upp topparna i Jurabergen längs kanten av Mare Imbrium, medan den omgivande dalen fortfarande ligger i mörker. Månen är då belyst till cirka 83 %. En syn man inte bör missa.

16 juli: Månen möter Saturnus och Neptunus

Under andra halvan av natten närmar sig månen planeterna Saturnus och Neptunus till ett avstånd av cirka 3,5 grader. En sevärd trio för större kikare.

22 juli: Månen möter Venus

Mellan i går och i dag har månen passerat nära ljusstarka Venus. Båda befinner sig i stjärnbilden Oxen. Den tunna månskäran och den starka planeten strax över horisonten erbjuder ett perfekt tillfälle för en snabb morgonobservation eller ett stämningsfullt fotografi.

23 juli: Månen möter Jupiter

Bara en dag senare (jämfört med händelsen den 22 juli) möter månen jätteplaneten Jupiter, som just nu befinner sig i stjärnbilden Tvillingarna. Månen är redan 27,7 dagar gammal och mycket tunn. Till glädje för alla deep-sky-observatörer är det nymåne i morgon.

25 juli: Pluto i opposition

Pluto står i opposition i dag. Dvärgplaneten når en ljusstyrka på 14,4 magnitud — för svag för att ses med blotta ögat, men möjlig att fotografera med större eller smarta teleskop. För visuell observation är en stjärnkarta nödvändig.

30 juli: Maximum för Delta-Aquariderna

Håll utkik efter Delta-Aquaridernas meteorer den 30 juli. Dessa meteorer uppträder i området kring stjärnbilden Vattumannen och når ett toppvärde på cirka 25 per timme. I år stör månen inte så mycket, eftersom den går ner tidigt innan natten riktigt har börjat. Det är ett perfekt tillfälle att hitta en fin observationsplats och förbereda en kopp varmt te.

Augusti
12 augusti: Venus och Jupiter mycket nära varandra

På morgonhimlen står Venus och Jupiter i dag extremt nära varandra — mindre än 1 grad isär. Det är verkligen ovanligt! Venus lyser med -4 magnitud, Jupiter med -1,9 magnitud. Ett fantastiskt skådespel som imponerar även utan kikare.

12 augusti: Perseidernas meteorsvärm

Perseiderna, som astronomerna kallar dem, far rikligt över himlen denna kväll, och vi blickar uppåt med förväntan. Kanske ser vi några riktigt ljusstarka som vi kan njuta av extra mycket. Medierna lovar ofta ett spektakulärt fyrverkeri med 100 meteorer per timme — ett meteorregn. Det är oftast överdrivet. Men även utan “hajp” kan Perseiderna vara en sinnlig och fascinerande upplevelse. Tyvärr stör månens starka ljus i år och döljer de svagare meteorerna. Men oroa dig inte — det finns fortfarande många ljusa stjärnfall att upptäcka.

19 augusti: Merkurius vid största västliga elongation

Snabba Merkurius befinner sig i dag vid sin största västliga elongation. Detta är ett bra tillfälle att se planeten på morgonhimlen. Den lyser med -0,2 magnitud och syns strax över den östra horisonten kort före soluppgången.

20 augusti: Månen nära Venus och Jupiter

En estetisk trio: den ytterst tunna månskäran (det är nymåne om tre dagar) passerar i dag Venus och Jupiter. Ett fantastiskt motiv för fotografer.

21 augusti: Månen nära Venus och Merkurius

En dag senare närmar sig månen Venus och Merkurius. Alla tre står uppradade som pärlor på ett snöre över den östra horisonten. Tips: du behöver fri sikt mot horisonten för att se den lågt stående Merkurius.

26 augusti: Asteroiden Hebe i opposition

Asteroiden Hebe står i opposition i dag, vilket betyder att den ligger rakt mittemot solen och är optimalt synlig. Hebe är en av de ljusare asteroiderna — ett fascinerande mål med teleskop och stjärnkarta.

 

Infografik: Astronomiska höjdpunkter våren 2025

March 5 2025, Marcus Schenk

Våren är här! Och den bjuder inte bara på blommande träd utan även en himmel full av höjdpunkter. Med en klar vy uppåt och lite planering kan du njuta av fantastiska skådespel denna vår – till och med på dagen! Vad sägs till exempel om en partiell solförmörkelse? Upptäck vad mer som väntar dig i våra astronomiska höjdpunkter för mars, april och maj.

Har du en egen webbplats och vill inspirera dina besökare med aktuella himlafenomen? Använd gärna vår infografik – lägg bara till en länk till www.astroshop.se.

Mars 2025
1 mars: Månen möter Venus och Merkurius
Redan i skymningen kan du bevittna ett magiskt skådespel: den tunna månskäran, endast 4 % upplyst, möter den strålande Venus och den blyga Merkurius. Venus lyser starkt med en magnitud på -4,7 och är omöjlig att missa. Merkurius däremot ligger lågt vid horisonten och kräver fri sikt mot väster. Denna konjunktion är en fantastisk start på den astronomiska våren.

9 mars: Månen möter Mars
Om du tittar upp mot himlen ikväll kan du se den röda planeten Mars nära månen. Mars, med sin karakteristiska rödaktiga färg, befinner sig för närvarande i stjärnbilden Tvillingarna. Även med en enkel kikare är detta möte en vacker syn. Dessutom är Merkurius, som nådde sin största östliga elongation igår, särskilt lätt att se på kvällshimlen just nu.

9 mars: Gyllene handtaget
Visst låter det poetiskt? Det är det också. Det Gyllene Handtaget är ett imponerande månfenomen som är synligt sent på kvällen den 9 mars. Det uppstår när den uppgående solen belyser kanten av kratern Sinus Iridum medan de omgivande områdena fortfarande ligger i skugga. Detta fascinerande spel mellan ljus och skugga på månens yta är ett måste att se.

14 mars: Partiell månförmörkelse
På morgonen inträffar en partiell månförmörkelse, men den är endast synlig i sin halvskuggsfas från Centraleuropa. Inträdet i kärnskuggan börjar kl. 06:09 CET, men då har månen redan gått ner. Även om detta begränsar synligheten kan det vara värt att stiga upp tidigt för entusiaster.

20 mars: Vårdagjämning
Idag börjar den astronomiska våren. Dag och natt är nästan lika långa.

20 mars: Månen ockulterar π Sco
Tidigt på morgonen närmar sig månen stjärnan π Sco, som försvinner kort bakom månens upplysta kant. I närheten lyser den rödaktiga Antares, Skorpionens ljusaste stjärna, starkt. En stjärnockultation är alltid en spännande händelse att observera.

29 mars: Partiell solförmörkelse
Idag är en partiell solförmörkelse synlig över Centraleuropa, även om täckningen är relativt liten. Ju längre norrut du befinner dig, desto större är täckningen. I London täcks 24 % av solen, i Hamburg 20 % och i München cirka 10 %. Förmörkelsen inträffar enligt följande tider: början kl. 11:20 CET, maximum kl. 12:10 CET och slut kl. 13:00 CET. Kom ihåg: observera endast med lämpliga filter eller speciella solförmörkelseglasögon!

April 2025
1 april: Månen möter Plejaderna
På kvällen möter månen Plejaderna, även kända som de “Sju Systrarna”. Endast ungefär en grad skiljer dessa himlakroppar åt. Plejaderna, en samling av unga och heta stjärnor, är synliga för blotta ögat som en liten samling stjärnor. Med kikare eller teleskop framträder deras fulla prakt.

2 april: Månen möter Jupiter
Ikväll närmar sig den tilltagande månen solsystemets största planet: Jupiter. Även med en kikare kan du se Jupiters fyra största månar – Io, Europa, Ganymedes och Callisto – som små ljuspunkter.

5 april: Månen möter Mars
Under skymningen står Mars och månen högt på himlen i stjärnbilden Tvillingarna, lätt att hitta ovanför den välkända stjärnbilden Orion. Mars lyser med en magnitud på -1,5 och är lätt att känna igen på sin rödaktiga glöd.

22 april: Lyridernas meteorskur
Har du någonsin sett en meteorskur? Om inte, är den 22 april din chans. Lyriderna når sin topp idag, med upp till 20 meteorer per timme. Lyriderna härstammar från kometen Thatcher, som upptäcktes av en amerikansk amatörastronom 1861. De små dammpartiklarna brinner upp i jordens atmosfär och skapar stjärnfall. Observationsförhållandena är perfekta i år eftersom månen inte stör.

25 april: Venus på sin största ljusstyrka
Venus når sin maximala ljusstyrka på -4,7 mag och liknar en strålkastare på himlen. Tyvärr är den endast synlig i gryningen. Den går upp kl. 04:35 CET och stannar ungefär 1,5 timme ovanför horisonten innan solen tar över. En smal månskära följer Venus och den svagt lysande Saturnus, som alla står lågt vid horisonten.

Maj 2025
1 maj: Vesta i opposition
Asteroiden Vesta står i opposition mot solen och är nu särskilt lätt att se. Med en ljusstyrka på 5,4 mag är Vesta tillräckligt ljus för att ses med blotta ögat under en mörk himmel. Men Vesta ser ut som en stjärna och kräver en stjärnkarta eller ett automatiskt teleskop för att lokaliseras enkelt.

3 maj: Månen möter M44 och Mars
Månen rör sig längs ekliptikan, den skenbara banan för planeterna, och närmar sig ibland himlakroppar som den öppna stjärnhopen M44. Ikväll kan du beundra M44 och Mars tillsammans i en kikare.

9 maj: Venus möter Saturnus
Vid den östra horisonten möts Venus och Saturnus med ett avstånd på cirka 7°. Ett extra höjdpunkt: den avlägsna planeten Neptunus befinner sig mellan de två. Ett sällsynt tillfälle att observera tre planeter i samma del av himlen.

24 maj: Månen möter Venus
I gryningen visar sig ett imponerande skådespel: den tunna månskäran, endast 13 % upplyst, närmar sig den strålande Venus.

28 maj: Månen möter Jupiter
Vid klart väder kan du se en smal månskära möta gasjätten Jupiter nära horisonten.

Vi önskar dig många klara nätter och fantastiska stunder under stjärnorna. Lycka till med observationerna!

Spektakulär planetparad: Sex planeter i rad!

February 12 2025, Marcus Schenk

Har du redan beundrat planeterna på himlen? Om inte, är det hög tid! Just nu kan du bevittna en sällsynt kosmisk föreställning: sex planeter i vårt solsystem är nästan perfekt uppradade. En sådan konstellation är inte vanlig – och nästa jämförbara händelse kommer inte att inträffa förrän år 2040. Så fram med teleskopet!

När och var kan man se planeterna?

Den bästa tiden för observation är mellan 18:30 och 21:00 (CET).

Venus, Mars, Jupiter och Saturnus lyser tillräckligt starkt för att kunna ses med blotta ögat. För att se Uranus och Neptunus behövs dock ett teleskop eller åtminstone en bra kikare.

Dessa planeter är uppradade

Venus: Den klarast lysande av dem alla, lätt att hitta i sydväst. Synlig fram till mitten av mars.

Jupiter: Efter skymningen framträder vår största planet tydligt på den södra himlen och är det ljusstarkaste objektet efter Venus och månen.

Mars: Kan ses i sydost som en tydlig röd prick. Under månadens gång blir den allt ljusstarkare och når en magnitud på noll den 11 mars. Då kommer Mars att vara lika ljus som de ljusaste stjärnorna.

Saturnus: Fortfarande synlig, men sjunker alltmer mot den västra horisonten. Ju fler dagar som går, desto mer försvinner den i skymningsljuset. “Ringarnas herre” är bäst att observera fram till slutet av februari.

Uranus & Neptunus: Uranus (mellan Oxen och Väduren) kommer att vara synlig fram till mitten av april, medan Neptunus (mellan Venus och Saturnus) försvinner redan i mitten av februari.

Teleskop, kikare eller stjärnkikarglasögon samt andra tillbehör för dina observationer hittar du förstås hos oss. Ta en titt på vårt sortiment! Tack vare vår snabba leverans kommer lagerförda produkter att vara hos dig inom några dagar.